På Dig min Gud förströstar jag
när oro skymmer min morgondag
För jag vet Du är trofast emot mig
När svårigheter omger mig
så är jag ändå trygg hos Dig
för jag vet att Du aldrig lämnar mig
Är det natt eller dag, Herre på Dig förtröstar jag

Gud du är alltid nära mig
Ingen förändring finns hos Dig
Du är densamme igår och idag och i evighet
Du är min framtids säkra grund
Du som står fast vid Ditt förbund
Min klippa är Du allsmäktig Gud
Jag ärar Dig!

I början av Johannes evangelium står det: I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. Han var i begynnelsen hos Gud. Genom honom har allt blivit till, och utan honom har inget blivit till, som är till.

I honom var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

En man trädde fram, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.

 Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma till världen. Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, och världen kände honom inte. Han kom till sitt eget, och hans egna tog inte emot honom. Men åt alla som tog emot honom gav han rätt att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja utan av Gud.

 Och Ordet blev kött och bodde bland oss,* och vi såg hans härlighet, en härlighet som den Enfödde har av Fadern, och han var full av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, eftersom han var före mig." Av hans fullhet har vi alla fått , nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18 Ingen har någonsin sett Gud. Den enfödde, som själv är Gud* och är hos Fadern, har gjort honom känd.

En underbar text som beskriver Jesus, ordet,som blev kött, Gud som kom ner till oss i mänsklig gestalt och bodde bland oss. Ljuset som aldrig kan övervinnas av mörkret. Gud är ljus inget mörker finns i honom.Amen

I Jes 53 kan man läsa: Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande, lik en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi räknade honom för intet.

Men det var våra sjukdomar han bar,våra smärtor tog han på sig, medan vi höll honom för att vara hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han var genomborrad för våra överträdelsers skull, slagen för våra missgärningars skull. Straffet var lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade.

Genom våld och dom blev han borttagen. Vem i hans släkte besinnar att när han rycktes bort från de levandes land, blev han plågad på grund av mitt folks överträdelse? Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han i sin död, ty han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte i hans mun.

I Lukas 4:1-13 läser vi om när jesus frestas av djävulen:

Uppfylld av den helige Ande återvände Jesus från Jordan och fördes av Anden omkring i öknen, där han frestades av djävulen i fyrtio dagar. Under de dagarna åt han ingenting, och när de var förbi, blev han hungrig.Då sade djävulen till honom: "Är du Guds Son, så befall att den här stenen blir bröd." Jesus svarade honom: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd."

Då förde djävulen honom högt upp och visade honom för ett ögonblick alla riken i världen och sade: "Dessa rikens hela makt och härlighet vill jag ge dig, ty åt mig har den överlämnats och jag ger den åt vem jag vill. Därför skall allt vara ditt, om du tillber mig." Jesus svarade: "Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna." 

Sedan förde djävulen honom till Jerusalem och ställde honom på tempelmurens utsprång och sade till honom: "Är du Guds Son, så kasta dig ner härifrån! Det står skrivet: Han skall befalla sina änglar att skydda dig, * och De skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten. Jesus svarade honom: "Det är sagt: Du skall inte fresta Herren din Gud." När djävulen hade frestat honom på alla sätt, lämnade han honom för en tid.

Jesus frestas här och man kan undra varför han skulle måste gå igen detta. Sann Gud och sann människa, det var väl därför han skulle utstå denna prövning för att han skulle visa sig var Gud. "Om du faller ner och tillber mig" säger djävulen till Jesus. Och Jesus svarar:

"Det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna." 

Vem säger han det om då, är det fadern? Fortsätter man och läser i Lukasevangeliets  sista kapitlet kommer vi till Jesus Himmelsfärd.

Lukas 24:50-53 fortsätter vi:

Sedan förde han dem ut till Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem. Och medan han välsignade dem, skildes han från dem och blev upptagen till himlen. De tillbad honom och vände tillbaka till Jerusalem i stor glädje. Och de var alltid i templet och prisade Gud.

 De tillbad Jesus! Och Jesus är Gud. Amen!

I Luk 15:11-32 kan vi läsa om den förlorade sonen:Vidare sade han: "En man hade två söner. Den yngre sade till sin far: Far, ge mig min del av egendomen. Då delade han sin egendom mellan dem. Kort därefter packade den yngre sonen ihop allt sitt och for långt bort till ett främmande land. Där förde han ett utsvävande liv och slösade bort det han ägde. 

Men när han hade gjort slut på allt, kom en svår hungersnöd över det landet, och han började lida nöd. Då gick han bort och slöt sig till en av inbyggarna där, som skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin.* Han skulle gärna ha velat äta sig mätt på de fröskidor* som svinen åt, men ingen gav honom något. Då kom han till besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält. Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare. Och han stod upp och gick till sin far. Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom.

Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom. Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram den bästa dräkten och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter! Och hämta den gödda kalven och slakta den, och låt oss äta och vara glada. Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började.

Men hans äldre son hade varit ute på ägorna. När han kom och närmade sig gården, fick han höra musik och dans. Han kallade då till sig en av tjänarna och frågade vad detta kunde betyda. Tjänaren svarade: Din bror har kommit hem, och din far har slaktat den gödda kalven, eftersom han har fått honom välbehållen tillbaka. Då blev han förargad och ville inte gå in. Fadern kom ut och försökte övertala honom, men han svarade sin far: Här har jag alla dessa år slavat under dig och aldrig överträtt ditt bud, och mig har du aldrig gett ens en killing, så att jag kunde vara glad med mina vänner. Men när han där kommer hem, din son som har gjort slut på vad du ägde tillsammans med horor, då har du för hans skull slaktat den gödda kalven. Fadern sade till honom: Mitt barn, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt. Men nu måste vi ha fest och glädja oss. Ty denne din bror var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen." 

En far som med öppna armar tar emot sin son fast sonen övergivit honom. Vilken bra liknelse Jesus ger om vår himmelske far. Vår far överger aldrig oss utan det är vi som går i från honom. Men det är inte försent att komma tillbaka hem igen. Vägen är alltid öppen hur svårt det än känns att ge sig tillbaka. Be din far om förlåtelse i ditt hjärta och våga möta honom då han med utsträckta armar tar emot dig sin son. Amen!

Luk 15:8-10 "Eller om en kvinna har tio silvermynt* och tappar bort ett av dem, tänder hon då inte ett ljus och sopar huset och letar noga, tills hon hittar det?  Och när hon har hittat det, samlar hon sina väninnor och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig! Jag har hittat silvermyntet som jag tappade. Jag säger er: På samma sätt blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig". Amen!

I Matt 18:12-14 läser vi: Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gått vilse?  Och om han finner det, amen säger jag er: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som inte har gått vilse. Så är det inte heller er himmelske Faders vilja att någon enda av dessa små skall gå förlorad. Tack Gud för din omsorg. Amen!

I Matteus kap 8:23-27 kan man läsa om när Jesus stillar stormen: Jesus steg i båten, och hans lärjungar följde honom.  Då blåste det upp till full storm på sjön, och vågorna slog över båten. Men han sov. De gick då fram och väckte honom och sade: "Herre, hjälp! Vi går under."Han sade: "Varför är ni rädda? Så lite tro ni har!" Sedan reste han sig och talade strängt till vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. Männen häpnade och sade: "Vem är han? Till och med vindarna och sjön lyder honom."

Det kan kännas så ibland i vårt inre, att det stormar och river och vi är rädda. Men varför? Jesus kunde stilla den stormen som Bibeln berättar om och på samma sätt kan också ge oss frid i hjärtat, den som inte världen kan ge. Han är den samma då som nu. Så när det stormar knäpp dina händer och ropa till Jesus, precis som lärjungarna gjorde, och be Jesus, att stormen lägger sig. Och den båten där du befinner dig i kan du känna dig trygg om du har Jesus som passagerare, fastän det stormar, för han har all makt på himmel och på jord och han kan få det oroliga lugnt. Amen!